Runorna har jag för det mesta med mig i en påse i väskan. De bästa rådgivarna sa min mormor, medan min mor skrattade lite elakt. Några år senare satt hon där själv och la sina runor, menade att hon mer använde dem som talisman – bar alltid läggningens bästa runa med sig i fickan under dagen. Om du lägger runor för dig själv, kanske drar dagens runa, tänk på att aldrig göra mer än en runläggning per dag.
För mig är det vägledningen som betyder mest. Jag ser en runläggning som rådgivande, liksom min mormor. Inte en absolut spådom, utan mer hjälpande, hur ska jag göra? Det är mycket att tänka på vid runläggningen. Särskilt viktigt är att den som utför läggningen är i balans och befinner sig helt i nuet. Bara så går det att komma i kontakt med rätt energier och ha full tillit till Universums svar. Själv brukar jag alltid meditera innan jag sätter mig för att arbeta. Det gäller både för run- och kortläggning – spåkulan inte att förglömma, den kräver full närvaro.
Runläggning är som livet självt. Hos runorna hittar vi svaret på våra frågor om hur livet går vidare. Både om bra och dåliga tider. Vi har alla någon gång våra svackor, besvärliga perioder, om det nu gäller jobb, pengar, kärlek, familj eller något annat. Likaså har vi riktigt fina tider och vill naturligtvis veta hur det går vidare. För mig är nog runorna favoriten för mer djupgående svar eller råd.
Med ljus och balans i livet!