Med runornas hjälp

andligt, rådgivning, runor, spådom, , , ,

Vi närmar oss påsken. För mig en riktig runornas högtid med spådom och magi. Jag börjar alltid mitt magiska arbete på fredagen, dagen för Anael, ärkeängeln för kärlek och mildhet. Vid påsk använder jag ett speciellt “altare” som jag gjort i ordning utomhus, där jag redan har allt jag behöver. Samma plats som där jag sänder min änglahealing på distans fredagar 19.00 – 19.30. Här kan jag utföra besvärjelser och ritualer helt i mitt eget sinne. Allt är redan i ordning-ställt. Bara lite beroende på vilka energier jag vill kraftladda mina besvärjelser med – nu slår vi upp portarna till våren.

Just påsken var en helg när vi hemmavid plockade fram runor, örter, ädla stenar och levande ljus. “Kvinnoteamet” med mor, mormor och farmor brukade kalla påsken för medeltidsfesten. Så visst fanns det påskhäxor, kvastar och prat om färder till Blåkulla. Inget av det moderna påskfirandet med påskbrev och påskkärringar fattades.

Men det var runorna och berättelser om vikingagudinnan Freja, Sedrkonstens härskarinna, som stod i medelpunkten. Jag var alltid helt fascinerad av berättelserna om hennes två enorma, svarta katter, som drog hennes vagn på himlavalvet. Min mormor var en riktig “sagotant” och spågumma, som kunde berätta i timmar. Det var som om hela hennes samiska bakgrund kom fram. En riktig seidkvinna.

Påsken var på något vis en mycket “gammaldags” fest – inte TV som på julafton, utan verkligen ett firande av våren med nästan uråldriga traditioner. På påskafton brukade också några vänner komma till mormor, just för att bli spådda med runor, Jag minns hur hon hade flera uppsättningar med 24 runor i vackra små säckar och hur hon alltid tog en ny för varje sittning.

Jag brukar alltid använda rökelse till renande av runorna, men hon hade rökelse plus fullmånens sken. Så gjorde jag faktiskt också den 18 mars när senaste fullmånen var så vackert lysande. Kanske från hennes arv jag blev som jag blev. Blandat med påverkan från farmors uppväxt i Värmlands djupaste skogar – i gränslandet till Norge. Där var också mycket forntida magiska ritualer. Detta blandat med egna upplevelser, när jag jobbat i olika länder på olika kontinenter och sökt “magiska” kontakter och andliga utbildningar.

Med ljus och mycket kärlek från Laura